Hur kan vi tänka om forskningens genomslag redan i ansökningsskedet?

Genom hela SFO-workshopserien under hösten 2021 har vi utforskat tänkbara möjligheter och synergier för att bidra till FN:s globala hållbarhetsmål genom innovation och samarbete. Deltagare och arrangörer har delat med sig av sina framgångar och motgångar i arbetet för lyckade samarbeten och betonat att meningsfull interaktion under hela forskningsprocessen - men även bortom projektets ramar-  är avgörande för forskningspåverkan. I denna sista SFO-workshop för året gavs specifik vägledning och konkreta exempel till deltagande personal vid Lunds universitet, särskilt till forskare tidigt i karriären, kring hur man involverar intressenter i forskningsprocessen och integrerar påverkansvägar i ansökningar.

Hybridworkshopen ägde rum på Lunds universitet den 25 november 2021. Den koordinerades av de strategiska forskningsområdena MECW och EXODIAB, och är en del i  workshopserien om hållbarhetsarbete som gemensamt arrangeras av de strategiska forskningsområdena (SFO:erna) och Lunds universitets Hållbarhetsforum.

Läs mer om de strategiska forskningsområdena vid Lunds universitet - lu.se

Utmaningar med att uppskatta forskningspåverkan

Det finns en växande spänning mellan förväntningar inom professionen och den tid som forskare har till sitt förfogande, till följd av ökade krav på spetsforskning, extern finansiering, samverkan, samhällspåverkan och projektadministration. Karin Aggestam, professor vid statsvetenskapliga institutionen, säger att det inte längre räcker med en ny idé eller ett imponerande konsortium. Utifrån sin erfarenhet som utvärderare menar Aggestam att framgångsrika ansökningar kräver att man tar hänsyn både till forskningspåverkan (‘impact’) och samverkan. Det kan dock vara svårt att uppskatta hur forskning kan påverka samhälle och miljö, särskilt att förstå effekterna på intressenter, olika typer av påverkan och den tidsskala som krävs för att förutse effekterna. 

Under workshopen presenterade även Sihem Jebari och Ronny Berndtsson sitt arbete med projektet FASTER – Farmers’ Adaptation and Sustainability in Tunisia through Excellence in Research (Lantbrukares anpassning och hållbarhet i Tunisien genom forskningsexcellens). Jebari är projektkoordinator och professor vid National Research Institute for Rural Engineering, Water and Forestry i Tunisien. Projektet syftar till att stödja kapacitetsuppbyggnad bland lantbrukare för att mildra och anpassa sig till effekterna av klimatförändringar. Eftersom kapacitetsuppbyggnad var ett primärt mål för projektet, kunde denna forskningspåverkan motiveras genom noggrann utformning av kommunikations-, samordnings- och projektledningsaktiviteterna.

Ronny Berndtsson, professor vid avdelningen för vattenresursteknik vid Lunds universitet, säger att FASTER-projektet finansierades framgångsrikt eftersom de i ansökan tydligt och detaljerat kunde formulera vilken inverkan de ville åstadkomma, samt påvisa konsortiets förmåga att leverera denna effekt. Att uppskatta forskningseffekter innebär alltså att förstå inflytandet av din forskning på intressenter och samhället i stort. Dessutom förväntar sig finansiärer att forskare motiverar denna potentiella påverkan genom noggrant utformade påverkansvägar.

Designa påverkansvägar

Om forskningspåverkan är det goda forskare kan göra i världen, är en påverkansväg (‘impact pathway’) den mekanism eller process som krävs för att åstadkomma denna påverkan. Kes McCormick, docent vid IIIEE, delade med sig av flera olika exempel på påverkansvägar: workshops, poddar, förklarande videor, utställningar, konstverk, policyrapporter, en online-databas eller -atlas, såväl som alla andra bidrag som syftar till att informera eller påverka externa intressenter. Sådana produkter är resultatet av processer som omfattar samarbete, översättning och spridning. Till exempel är McCormick involverad i att producera flera så kallade MOOCs, massiva öppna onlinekurser (eng. Massive open online courses). Att producera en sådan kurs innebär samarbete mellan bland annat forskare, lärarlag, videografer, grafiska formgivare och finansiärer. Forskning ligger till grund för mycket av innehållet som är uppbyggt pedagogiskt och översatt till skript. Innehållet sprids via en online-plattform – till exempel Coursera, FutureLearn eller Udemy – och information om kursen distribueras via webbplatser, sociala medier, utställningar, tryckt material och så vidare.

Läs mer om Lunds universitets MOOCs och lär av kollegor – lunduniversity.lu.se (på engelska)

Utgå från perspektivet av vad som motiverar dig som forskare.

Det finns många olika vägar för att skapa forskningspåverkan! Talarna föreslår att man kan utgå från perspektivet av vad som motiverar dig som forskare. Från denna utgångspunkt kan du identifiera vilken typ av inverkan du vill göra (t.ex. kapacitetsuppbyggnad, beredskap, förändring i attityder eller beteende), vilken typ av arbete du tycker om (t.ex. skriftligt, visuellt, verbalt) och vilka intressenter du önskar att involvera eller påverka (t.ex. industri, civilsamhälle, regering, medborgare). Att identifiera din motivation, ditt intresse och din förmåga är en bra utgångspunkt för att utforma och implementera effektiva påverkansvägar.

Tips för att skriva ansökan

Att utforma och implementera påverkansvägar kräver tid och resurser. Samtidigt kräver finansiärer mer tonvikt på forskningspåverkan i projektförslag för att tilldela finansiering. För de forskare som vill säkra extern finansiering och generera forskningspåverkan är det en bra idé att integrera forskningspåverkan i framtida ansökningar. Här är några av tipsen från talare och deltagare på workshopen:

• Vägar för forskningspåverkan bör sträcka sig genom projekt, arbetspaket och resultat.
   
• Tänk alltid på dina intressenters behov för att utforma meningsfulla påverkansvägar, till exempel vilket medium de föredrar, plats för interaktion och relevant innehåll. Fråga helt enkelt dina intressenter om deras behov eller preferenser medan du skriver ansökan, eller utforma en mekanism för kontinuerlig dialog genom hela projektet – mer engagemang leder ofta till en högre insats eller mer återkoppling, vilket bidrar till ett mer meningsfullt samarbete.
   
• Genomförbarhet är viktigt, så alla påverkansvägar bör återspegla projektets mål, forskarens eller teamets förmåga och de efterfrågade resurserna.
   
• Att ge tillräcklig uppmärksamhet till design av påverkansvägar redan i det initiala skedet när en forskningsansökan skrivs kommer att spara tid och ansträngning under implementeringen och hjälper till att klargöra förväntningar mellan samarbetspartners.
   
• Ytterligare expertis eller färdigheter är ofta nödvändiga – det är värt att ta fram en budget för forskningspåverkan som inkluderar resurser för underleverantörer, till exempel designers, videografer, publicister eller webbutvecklare. Beräknad kostnad för sådana tjänster kan uppskattas, men det är ofta bättre att tidigt identifiera underleverantörer och få en offert för föreslaget arbete.
   
• Under osäkra tider krävs flexibilitet. När man skriver ansökningar är det fördelaktigt att göra en riskbedömning av de aktiviteter som är tänkta att leda till forskningspåverkan och överväga alternativa tillvägagångssätt.
   
• När man har begränsat med tid är utveckling av kommunikationsinnehåll ett av de största hindren för att skapa effekt. Överväg därför synergier mellan föreslagna aktiviteter. Att till exempel ha någon som tar anteckningar under en workshop kan förbättra effektiviteten och ligga till grund för en blogg eller ett inlägg på sociala medier. Dessutom är forskningsintervjuer och podd-intervjuer liknande aktiviteter – man kan se påverkanstaktiviteter som möjligheter till datainsamling.
   
• Inkludera en mekanism för att spåra framsteg, inklusive framgångsmått som identifierats av projektet, som kan ge information för utvärdering och kontinuerlig rapportering.
   
• Tydliggör projektets potentiella påverkan efter projektets slut och överväg att utforma en plan för att säkerställa denna framtida påverkan. Till exempel att utveckla läromedel, interaktiv multimedia eller en online-databas som är meningsfull för framtida användare av din forskning. Förespråka dessutom den innovativa potentialen i din forskning för att förbättra befintliga processer, teknologier eller beslutsfattande.

Även om dessa tips är avsedda att stödja ansökningsskrivande, är dock inte alla ansökningar framgångsrika. Om din forskningsansökan avslagits, föreslår Aggestam att du fortsätter att polera och skicka in ansökningen igen. Du kan be kollegor och mentorer om återkoppling, granska och hitta inspiration från framgångsrika ansökningar, samt dra nytta av eventuella konsulttjänster eller ytterligare resurser från ditt universitet.

Läs mer om forskningsstödet från Lunds universitets Forskningsservice – medarbetarwebben.lu.se

Denna workshop var ett initiativ av de strategiska forskningsområdena (SFO:erna) och Lunds universitets Hållbarhetsforum, samarrangerat av MECW och EXODIAB.

MECW - cmes.lu.se (på engelska)
EXODIAB - exodiab.se (på engelska)